Tips
Jag vill också ta chansen att skicka med dig en del av de källor som varit mest användbara för mig hittills och som jag tror att även du skulle ha stor nytta och glädje av.
KLIMAT, MILJÖ OCH HÅLLBARHET
1. Stockholm Resilience Centre (SRC) är ett av världens främsta forskningsinstitut inom hållbar utveckling och råkar dessutom ligga i Sverige, vilket möjliggör en ännu närmre kontakt. Jag rekommenderar att du följer den forskning SRC släpper, deras onlinekurser och övriga events.
2. Johan Rockström var tidigare chef för Stockholm Resilience Centre och leder nu Potsdam Institute for Climate Impact Research. Han är en av världens mest framstående hållbarhetsforskare och hållbarhetskommunikatörer. Jag rekommenderar att du följer Rockström i alla tillgängliga kanaler och också kollar på föreläsningar och intervjuer med honom som kommer upp på Youtube.
3. Planetary boundaries är ett av de mer användbara ramverken för miljömässig hållbarhet. Studera det gärna mer i detalj och använd det i ditt arbete.
4. Christaina Figueres ledde FN-förhandlingarna när Parisavtalet förhandlades fram. Hon är ett ”power house” inom klimat och jag rekommenderar att du följer henne i tillgängliga kanaler och studerar hur hon kommunicerar frågorna.
5. Exponential Roadmap är en rapport framtagen av bland andra Future Earth och samlar klimatlösningar som tillsammans möjliggör en halvering av utsläppen för respektive bransch och totalt. Nya versioner av rapporten publiceras online och finns fria för nedladdning och jag rekommenderar att du läser den i sin helhet.
6. Parisavtalet reglerar de flesta länders klimatinsatser. Många refererar till Parisavtalet men få har läst det. Det kan dock vara mycket intressant att läsa avtalet i sig för att ha koll på vad de faktiskt säger.
7. IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, är FN:s klimatpanel och sammanställer världens klimatforskning. Vart femte år publicerar de sina stora rapporter på tusentals sidor som sammanfattar vad ”klimatforskningen säger”. Dessa sammanfattas också i bland annat en Summary for policymakers som är väl värd att läsa i sin helhet. Mellan de stora rapportsläppen publicerar IPCC ytterligare rapporter, som den så kallade 1,5-gradersrapporten. Jag rekommenderar att du använder IPCC som din främsta källa för att hålla dig uppdaterad på klimatforskningen och följer dem i tillgängliga kanaler.
8. UNFCCC, United Nation Framework Convention on Climate Change, är FN-organet inom vilket FN:s klimatförhandlingar äger rum. Jag rekommenderar att du följer klimatförhandlingarna direkt via UNFCCC.
9. UNEP, United Nations Environment Programme, är FN:s miljöprogram mer brett och en bra källa för rapporter, kunskaper med mera.
10. UNHCR, United Nations High Commissioner for Refugees, är FN:s flyktingprogram och är en bra källa för kunskaper om hur klimatförändringarna beräknas påverka flyktingsituationen.
11. 350.org är en av mina absoluta favoriter bland klimatorganisationerna. 350.org startades av Bill McKibben och ett antal studenter som skolkade från college några månader för att bygga en kampanjsajt i upptrappningen inför klimattoppmötet i Köpenhamn 2009. 350.org ville till en början skapa medvetenhet kring att utsläppen i atmosfären måste begränsas till max 350 ppm och att 400 ppm, som tidigare alltför ofta sågs som en acceptabel nivå, inte håller. 350.org uppmanade som första aktivitet människor att ta bilder på sig själva där de håller upp siffran 350. Kampanjen urartade i positiv bemärkelse och blev en av de största demonstrationerna dittills. Sajten kraschade och kom på fötter om vartannat och tusentals människor laddade upp bilder från världens alla hörn. Några klättrade upp på några av världens högsta toppar med 350-plakat, flygfoton togs över väldiga 350-formationer och Maldivernas dåvarande president Mohamed Nashid sammankallade till världens första regeringssammanträde på havsbotten som en del i 350-demonstrationen för att påtala att deras nation snart är under havsytan om utsläppen inte upphör. 350.org var en av de mer pådrivande krafterna till att Köpenhamn blev det klimattoppmöte det blev, med största antalet närvarande statschefer dittills, och inte bara ännu ett klimat-möte. Sedan dess har 350.org drivit en rad andra klimatkampanjer och är väl värda att följa och ansluta sig till. Jag rekommenderar också att du googlar fram bilderna från 350-demonstrationerna för inspiration.
12. Severn Suzuki höll vad jag tycker är världens hittills genom tiderna bästa hållbarhetstal, på Rio-konferensen 1992. Du finner inspelningar genom att söka på hennes namn eller: ”The girl that silenced the world for 5 minutes”.
13. Greta Thunbergs tal: Greta Thunberg har också hållit många enastående tal som är väl värda att se och läsa. En del av hennes tal finns sammanställda i boken No one is too small to make a difference, utgiven av Penguin Books.
14. Ellen MacArthur Foundation är en av världens mest framstående organisationer inom cirkulär ekonomi och publicerar med jämna mellanrum mycket läsvärda rapporter som går att fritt ladda ner från deras hemsida.
15. Cradle to Cradle: Cirkulär ekonomi hade sin början i den så kallade Cradle to Cradle-rörelsen. Cradle to Cradle (C2C) står för ”vagga till vagga” och syftar på att ersätta linjära modeller (”från vagga till grav”) med helt cirkulära materialflöden. Cradle to Cradle leddes av Michael Braungart och William McDonough, och deras bok Cradle to cradle – remaking the way we make things är fortfarande läsvärd.
16. Nudging handlar om att designa om själva beslutssituationen för att ”knuffa” användaren mot det hållbara beslutet. Richard Thaler fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne för bland annat sin forskning på just nudging, och om du vill fördjupa dig i det rekommenderar jag hans och Cass R. Sunsteins bok Nudge – improving decisions about health, wealth and happiness.
17. Per Espen Stoknes studerar de psykologiska aspekterna av varför vi tar in eller inte tar in information om klimatfrågan. Han har bland annat tagit fram en modell för fem kognitiva barriärer och fem strategier som fungerar. Hans TED-talk är mycket väl värt att se. Han har också skrivit boken What we think about when we try not to think about global warming – towards a new psychology of climate action.
18. Elinor Ostrom var nationalekonom och statsvetare som 2009 tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sitt arbete om allmänningar och vad som gör att vi ibland förmår att gemensamt ta hand om dem. Hennes teorier är högst relevanta i relation till klimatfrågan och väl värda att studeras.
19. Doughnut economics – seven ways to think like a 21st-century economist är en bok och ett ramverk framtaget av Kate Raworth. Boken är en av de mer tongivande böckerna om hållbarhet just nu och jag tror att ramverket kommer att användas alltmer framöver.
20. Biomimicry är en designpraktik som handlar om att hämta inspiration från hur naturen löser olika problem på ett hållbart sätt och använda sig av det i design, arkitektur, ingenjörslösningar etc. Den mest framträdande personen på området är Janine Benyus, författare till boken Biomimicry – innovation inspired by nature och grundare till Biomimicry Institute och hemsidan AskNature.org, där man kan skriva in sin designutmaning och få upp förslag på hur naturen löser det. Benyus har också hållit flera TED-föreläsningar som är väl värda att se.
21. Tyst vår eller Silent spring, skriven av Rachel Carson, kan vara världens genom tiderna mest inflytelserika bok om hållbarhet, och ses ibland som startskottet för den bredare miljörörelsen. Den belyste bland annat riskerna för den biologiska mångfalden med en allt större användning gifter i jordbruket.
22. Rio-deklarationen är FN:s ramverk för hållbar utveckling från 1992, och som mycket av dagens hållbarhetsinsatser har sin utgångspunkt i. Konventionen finns att ladda ner fritt och är väl värd att läsa.
23. UN Global Compact är FN:s plattform för företags arbete med hållbarhet. De koordinerar företag som går före, publicerar en större mängd fria resurser och verktyg för hållbarhetsarbete anpassat för företag, och är i största allmänhet bra att hålla koll på om du arbetar med hållbarhet i företag.
24. Agenda 2030 är FN:s hållbarhetsmål som gäller från 2015 till 2030. Agendan avlöste millenniemålen som gällde från 2000 till 2015. Mycket av hållbarhetsarbetet under denna period kommer att koordineras utifrån Agenda 2030 så jag rekommenderar att du läser in dig på den med hjälp av tillgängliga nätresurser.
25. Fridays For Future koordinerar världens fredagsdemonstrationer för klimatet.
26. Signs For Future är ett instagram-konto som samlar de mest underhållande plakaten från fredagsdemonstrationerna.
27. Naturskyddsföreningen är Sveriges största miljöorganisation och en mycket bra källa för kompetensutveckling i en bredd av miljöfrågor.
28. Naturvårdsverket är en statlig myndighet för miljöfrågor och en bra källa för kompetensutveckling liksom för att hålla koll på vilka anslag för klimatinsatser som finns att söka.
29. Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder till målet om noll utsläpp år 2045.
30. Fossilfritt Sverige startades som ett initiativ av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015, med målet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, och samlar företag, kommuner och andra typer av aktörer som vill bidra till att målet ska kunna realiseras. Nationell samordnare för Fossilfritt Sverige är Svante Axelsson.
31. Project Drawdown är världens hittills största sammanställning av kvantifierade klimatlösningar, genomförd av hundratals forskare och experter under ledning av Paul Hawken. Det Drawdown gör är att sammanställa 80 klimatlösningar inklusive estimat för hur många Gt utsläppsminskningar de uppskattas kunna bidra till, liksom hur mycket de uppskattas kosta respektive spara att införa. Drawdown är en mycket bra källa att använda sig av, både för att läsa in sig ännu mer på bredden av lösningar och för att screena vilka man själv vill bidra till. Du finner dem listade på www.drawdown.org. Där finner du också utförliga beskrivningar av alla 80, liksom verktyg för hur du kan innovera med dem som utgångspunkt. Där kan du också beställa hela rapporten i tryck, något jag verkligen rekommenderar. En genomläsning av hela Drawdown tar sin tid men jag tycker att det är ett av de bättre sätten att få en gedigen genomgång av bredden av lösningar som finns att tillgå och bygga egna lösningar utifrån.
32. Klimatkalkylatorn: Den bok du håller i handen handlar mycket lite om enskilda privata konsumtionsutsläpp, men det kan ändå vara mycket givande och viktigt att få koll på hur stora privata utsläpp man har så att man kan minska även dessa. WWF:s klimatkalkylator är ett bra och gratis verktyg för att få ett estimat. Du finner den på www.klimatkalkylatorn.se.
33. Sustainable business canvas är ett affärsutvecklingsverktyg för framtagandet av hållbara affärsmodeller. Det är utvecklat av Albaeco, Stockholm Resilience Centre och Rebecka Carlsson/Heureka Ventures. Verktygen och manualer ligger under Creative Commons-licens och får därmed användas fritt. Du finner dem för fri nedladdning på www.sustainablebusinesscanvas.com.
34. EAT Lancet är världens första forskningssammanställning av hur vi ska äta utifrån såväl hälsa som planethälsa för att kunna nära tio miljarder människor 2050. Bakom rapporten står EAT Foundation som leds av Gunhild Stordalen och ett fyrtiotal forskare under ledning av Walter Willet och Johan Rockström. EAT Lancet publicerades i den vetenskapliga tidskriften Lancet i januari 2019, och även som mer populariserade rapporter för beslutsfattare och intressenter. Lanseringsseminarierna finns också att se online. Samtliga resurser finns tillgängliga via EAT Foundations hemsida.
35. Sleeping financial giants är ett forskningsprojekt under ledning av Victor Galaz som kartlagt hur pengar från svenska bolag tvättas via skatteparadis och investeras i världens mest miljö- och klimatskadliga verksamheter. Forskningsmetoderna är banbrytande och resultaten mycket intressanta. Mer info om projektet finner du här: https://sleepinggiants.earth/
36. Green giants – how smart companies turn sustainability into billion-dollar businesses, av E. Freya Williams, vd för den amerikanska delen av hållbarhetskommunikationsbyrån Futerra. Det här är en mycket bra bok om hur ett antal storbolag lyckats utveckla ekonomiskt framgångsrika affärsmodeller utifrån hållbarhet och vilka lärdomar som finns att dra nytta av från deras arbete.
FÖRETAGANDE, TECH OCH KREATIVITET
37. Startupschool.org: Y Combinator är världens troligtvis bästa inkubator med portfolio-bolag som Airbnb, Dropbox, Reddit och Stripe. Om du kommer in i Y Combinator är det bara att gratulera. Men det Y Combinator gjorde hösten 2018 var att ta deras mycket exklusiva inkubatorprogram och göra det tillgängligt online. Första terminen gick flera tusen entreprenörer programmet online och på startupschool.org finns ett mycket, och då menar jag mycket, stort antal resurser tillgängliga för alla möjliga aspekter av entreprenörskap och bolagsbyggande.
38. The Tim Ferriss Show är en mycket bra podcast som abstraherar lärdomar och insikter från en del av världens mest framstående entreprenörer, företagsledare och andra utövare.
39. Stanford Entrepreneurial Thought Leaders Series samlar föreläsningar i video- och podcast-format med världens bästa entreprenörer. Jag har lärt mig mycket användbart om entreprenörskap från denna podcast.
40. MIT Media Lab bedriver spännande forskning i gränslandet mellan vetenskap, konst och design, en del kopplat till hållbarhet på experimentella sätt. MIT Media Lab är därmed en annan av de där källorna som är givande att följa för att inspireras av tänk i framkant.
41. Singularity University utbildar företagsledare, entreprenörer och forskare i hur vi kan använda exponentiella teknologier för att ta oss an vår tids största samhällsutmaningar. De har ett antal öppna kurser, ett nyhetsbrev som är värt att prenumerera på, onlinekurser, ett entreprenörsprogram samt en inkubator. Numera finns det också en svensk Singularity-förening i Stockholm och ett nordiskt Singularity-campus i Köpenhamn som du finner genom att söka på Singularity Nordics.
42. Exponential organizations – why new organizations are ten times better, faster, and cheaper than yours (and what to do about it), skriven av bland andra Salim Ismail, är en bok om hur företag och andra aktörer kan organisera sig för att möjliggöra exponentiell skalning.
43. Abundance är en bok av entreprenören Peter Diamandis, mest känd som grundare av XPrize och Singularity University, samt entreprenören och författaren Steven Kotler. Abundance är ett av standardverken i exponentiellt tänkande.
44. Bold är en annan bok av Peter Diamandis och Steven Kotler, och ett annat av standardverken för exponentiellt tänkande.
45. The singularity is near är en bok av Ray Kurzweil, Singularity Universitys andra grundare och innovationschef på Google. Boken handlar om exponentiell teknologisk utveckling och singularitet, alltså den punkt från vilken maskiner blir smartare än människor.
46. Flow – the psychology of optimal experience är en bok av den ungerska psykologiprofessorn Mihály Csíkszentmihályi som beskriver de förutsättningar som spelar in när en människa hamnar i ett tillstånd av flow, vilket i sin tur är ett av de bästa sätten för att öka sina resultat, bland annat för klimatet.
47. Scaling up excellence – getting to more without settling for less är en bok av Robert I. Sutton och Huggy Rao, verksamma vid Stanford Graduate Scool of Business. Boken började med insikten att den fråga som majoriteten av studenterna brottades med, och som de själva inte kunde ge något bra svar på, var vilka principer och grepp som möjliggör en snabb uppskalning med bibehållen eller ökad kvalitet i verksamheten. Boken beskriver till exempel skillnaden mellan att skala verksamheter ”buddistiskt” och ”katolskt” och är mycket användbar för praktisk tillämpning.
48. d.school är Stanfords designskola och har bland annat mycket värdefulla pdf:er om design thinking för fri nedladdning.
49. IDEO är världens troligtvis mest framstående konsultbyrå inom design thinking och gör många projekt med hållbarhetskoppling. De är därmed väl värda att inspireras av och även hämta verktyg hos.
50. Public narrative, en metod presenterad av Marshall Ganz, professor vid Harvard Kennedy School of Government, är ett sätt att bygga sociala rörelser och kommunicera viktiga budskap. Metoden var central i kampanjen som fick Barack Obama vald till president. Använd gärna public narrative som ett av dina verktyg när du utformar klimatkommunikation. Fria resurser finns att tillgå på nätet.
51. The political speechwriter’s companion – a guide for writers and speakers, av Robert A. Lehreman är en suverän bok om talskrivning och allt som har med muntlig kommunikation att göra. Lehreman var talskrivare åt bland annat Al Gore. Det här är en rejäl bok, men å andra sidan kommer du mycket långt bara på den.
52. TED Talks – the official TED guide to public speaking, av Chris Anderson, chef för TED, är en mycket bra bok för hur man utformar riktigt bra föreläsningar och annan typ av kommunikation.
53. Elon Musk: Tesla, SpaceX, and the quest for a fantastic future, av den prisbelönta journalisten och författaren Ashlee Vance, är en fascinerande bok om utvecklingen av en av vår tids främsta hållbarhetsentreprenörer.
54. The startup checklist – 25 steps to a scalable, high-growth business, av entreprenören och investeraren David S. Rose, är en konkret och handfast bok om hur man bygger bolag.
55. The lean startup – how today’s entrepreneurs use continuous innovation to create radically successful businesses, av entreprenören och författaren Eric Ries, är en av världens just nu mest använda entreprenörsböcker.
56. The creative habit – learn it and use it for life, av den legendariska koreografen Twyla Tharp, är en mycket bra bok där hon delar med sig av sin kreativa process.
57. The collaborative habit – life lessons for working together, också den av Twyla Tharp, är en insiktsfull bok om att samarbeta med andra.
58. The artist’s way, av författaren Julia Cameron, är den bästa bok om kreativitet jag någonsin läst, och en bok som jag tror att de flesta som på något sätt försöker få saker ur sig skulle ha mycket stor behållning av.
59. Bird by bird – some instructions on writing and life är en bok av författaren Anne Lamott och den bästa bok om skrivande jag hittills kommit över.
60. Just kids av Patti Smith kan vara en av de vackraste böckerna som någonsin skrivits om att leva ett kreativt liv.